I Ljus och Värme

I Den Nattliga Drömmen talades det om Pelare – Ljusets Pelare .
Det finns även Värmens Pelare, genom Värmen fylls Livet med Innehåll. Görs Livet kännbart.
Värmen Strömmar och Lever, är mera Skimrande. Värmen Uppstår av Ljusets Ström. Ljuset och Värmen konfigureras genom friktionsrörelsen.
Såg Ljuspelarna med strömmande ljusenergier, de stod i Havet. Såg Värmens strömmar. Havet var dessa Pelares Famn.

Så vandrade jag in I Dagens drömda Famn:
Det är inte bara ljusets energier i dessa pelare. Ljusets trådar sammanfogar väven. Väven är livets väv/livsväven.
I dessa pelare lever även värmen.
Ljuset och Värmen är de två grundpelarna i skapelsens liv.
De är de två krafter vilka bär hela Universums Liv.
Ljuset gör det synligt.
Värmen gör det kännbart.
Genom ljusets verkan kan ni se glansbilden av drömmens liv i varat.
Genom värmen kan ni känna klangbilden/vibrationen av drömmens liv i varat.
Utan ljus och värme upplöses bilden för era sinnen. Bilden blir nu det den är, en skapande process.

Människan har glömt värmens liv.
Människan har glömt att vårda den glöd hon en gång gavs.
Den glöden vilken är värmen.
Den falska värme hon nu tillför är skenet av sannhetens värme. Denna falska kyla gör att varat fryser. Fryser och förstelnas. Varat lever i kramp och väntar på förlösningen. Vilken endast kan ske då människan öppnar sitt Hjärta och inser att hennes Hjärta är Själens Bädd. Den bädd Anden har skapat för det sanna livet. Där människan blir Jag och inte glansbilden av sitt sanna jag. Det jag som är det högre jaget, som är hennes inre oförstörda barn.
Denna falska värme tillför kyla i varat.
Kylan är inte den kyla vilken lever i Vinterns famn. Är inte Vinterns Skönhets Kyla. Vinterns kyla är Ljusets kyla i snökristallernas vara. Den kylan är en bädd eller ett täcke. Det täcket skänker värme till själen. Genom det strålande rena ljuset vilket föder innerligheten, genom sin inneboende renande kraft i människans inre.
Den kyla människan gör är isande kyla, svart iskyla. Denna kyla har inget liv, den tar liv, den äter liv, låter livet sjunka ned i mörkret. Denna is innehåller inte syrebubblor, den är tom, den är död.
Den är bilden av den död begreppen skapar till er.
Ni måste förstå värmens element.
Ni måste levande förstå elementens verkan i Universum.
Ni är givna bilder överallt. Ni måste öppna er utan rädsla och se.
Genom detta förlorar ni ingenting. Ni vinner en oerhörd rikedom, genom att erhålla den största gåvan i livet. Denna gåva är Harmoni – Frid – Ro. Samhörig enhet i kärleksfull sannhet.
Det ni förlorar är den materiella rikedomen, den är ingenting att förlora, den är fattigdom. Genom den gåva ni erhåller återfinner ni er födsloönskan och er födslovilja. Den vilja vilken förde er in i ert nuvarande tillstånd.
Lever ni i tyngd och sorg och drabbas av tyngd, är detta för att ni har stängt er för er sanna väg. Eller för att det omgivande varat har stängt sig för den sanna vägen. Anklaga inte er själva eller det omgivande varat. Ljusets trådar är där, de känner och de vet. De upphör aldrig att skapa i skönhet. Glöm aldrig att tiden inte existerar i dessa världar. Tiden är ett levande skeende, ett föränderligt skeende. Där er födsloönskan alltid fullföljs,. Några av er är utvalda till att vandra starkare i ljusets väg. Var inte rädda, ni har det kanske svårt, minns att Godhetens Vilja är hos er. De ser, de känner och de gjuter balsam i edra sår. De har en vilja för er och ni kan aldrig fly denna vilja. Den är Kärlekens och Ljusets Vilja. Ni är i den.
Ni är inte mer värda eller mindre värda, ni har blivit givna krafter vilka behövas för att läka den kyla människan gör i varat. Ni sammanförs för att läka och hela. Ni skall leva med varandra i kärlek och genom er kärlek läker ni såren i universums famn. Tiden är inne för den nya Solens Uppgång.

Ljuset och värmen strömmar, väver i varandra. Inte endast uppifrån och ned – nedifrån och upp.
Ljuset och värmen strömmar, strålar inifrån och ut – utifrån och in.
Ljuset och värmen är strömmande, strålande ljus och värmeandning.
Ni talar om syre och koldioxid. Det ni talar om är denna verkan.
Utan Ljuset och Värmen existerar inte det ni kallar för liv.
Det blir ett sken av en illusion. Illusionen är drömmens skapande liv. Den görs synlig genom ljuset och värmen.
De är i egentlig mening Den Store Andens Ljus och den Sanna Moderns Kärlek.
Dessa lever i Elementens krafter.
Elementen lever i er.
Se, Ljusets kraft – Känn Värmens kraft.
Upplev dem i Luftens, Havets, Eldens och Jordens Andning.
Lägg edra Hjärtan emot Jordens Bröst.
Lyssna och Känn Jordens Pulserande Hjärta.
Lyft edra blickar.
Möt Planeternas och Stjärnornas Sfäriska Sånger.
Se, Metallens Liv, där Lever Tonerna, Klangerna I Planeternas Helande Sånger.
Öppna eder och Hela eder Själva.
Öppna eder och hela Moder Jords Hjärta.
Genom den isande kyla ni gör, slår Hennes Hjärtas Liv utan Rytm.
Hennes Hjärta gråter I Avsaknaden av Människans Värmande Ljus.

Det enda ni behöver veta är att det finns två GrundPelare I varat, Ljuset och Värmen.
Grundad Mening.
I Ljus och Kärlek.

Allt Liv är Skapande Ljuskraft - Allt Liv är ett Tillstånd.

Allt Liv är Skapande Ljuskraft -

Allt Liv är ett Tillstånd.
Klanger,

Klangerna

Skänker Liv

Till Frusna Själar,


Såg pelare framför mig. Varat var en Underbart Vacker sal. Taket var StjärneHimlen. Golvet var Marken och ändock Havets Botten med Glittrande sand eller Snöstjärnor. Det var Pärlemor – Vitt och ändock inte Vitt- Den absolut bästa bilden blir Dimma genomlyst av Den Goda Solen. Samtidigt är det en Levande Yta ett Böljande, ständigt Nyskapande Hav. Pelarna har tidigare visat sig i Nattens Drömliv – De är Ljuspelare, De är Kristallstavar och inom dem pulserar levande energier. Inte Pulserar och ändock pulserar, det är strömmande Eteriskt Liv. Dessa Pelare Bär upp HimlaTaket, nej dessa Pelare Förenar HimlaHavet och JordeHavet. Det är Universums TempelSalar.
I Nattens DrömLiv ville jag inte skriva – Varför skall jag skriva …
Gång på Gång återkom:
LjusSkapande Krafter – LjusPelare – Livets Träd Är LjusSkapande Krafter – LjusPelare. Ljuset Strömmar, Ljuset Lever, Ljuset Är Liv,
Livets Träd, TempelTräd, LjusSkapande Liv.
Klanger, Klangerna Skänker Liv till Frusna Själar,
SnöKristaller, SnöStjärnor, SkaparLjus, SkaparKraft, SnöStjärnan, Är DansAnde SkaparLjus.

Skapande Ljus ger Liv, LjusKunskap, Ljus Kunna Ande,
LjusKunskap talar I Andens Sken:


LivsKunskap Är då Tanken Talar I Andens Sken.
Allt Liv är skapande Ljusenergier. Är skapande Ljuskraft.
Om ni kunde se dessa krafters verkan. Skulle ni överallt se Ljuspelare med strömmande energier. Ibland tillåts ni att se dem.
Då är JordeFamnen Höljd i ett Skimmer. Då Bär HimlaValvet gråa Mantlar – HimlaHavet är Höljt I Gråhetens Skimmer. Det är då Den Goda Solen sänder Solstrålar ned Till Modern. Det är då Solstrålar strömmar Synliga. Dessa är då Ljuspelare mellan Himmel och Jord.
Detta mellan är inte mellan. Detta mellan är ett aldrig avgränsat upphörande.
Allt Liv är skapande Ljuskraft.
Allt Liv är ett Tillstånd.
Dessa tillstånd väljer olika kroppar eller Lever I Olika Kroppar.
Det handlar inte om att vara Sten, Växt, Djur eller Människa.
Det Är ett Tillstånd buret av LjusKraftens Längtan Till Sant Skapande.
Därför finns ingen skillnad mellan utvecklingsfaser. Det är ett Uppgående I varandra.
Allt är en FödsloLängtan.
Allt Är en Skapande Impuls.

Kropparna behövs för att Själens Öga skall Känna igen Tråden I Livets Väv.
Detta behövs för att Själens Öga skall Se Tråden I Livets Väv.
Livets Väv Upphör Aldrig.
Livets Väv Är ett Böljande Hav av Skapande Ljus.
Havet är Himlen, Jorden, Alltets/Universums Eteriska Strömmar.
Det Seende Ögat kan Se och Känna detta Strömmande Liv I Trädens vara eller Liv.
Träden I det så kallade Synliga Varat/Fysiska Varat är bilden/Klangen av Livets Träd. Där de Eteriska Strömmarna Alltid Strömmar Uppifrån och Ned I en Ständig Strömmande Växelverkan. I en Levande Växelverkan mellan/I Ljus och Kärlek.

Livet är inte, Består inte av att vara Sten, Växt, Djur eller Människa.
Livet är ett Skapande Tillstånd.
Livet är ett Sant Skapande.
Där Ljusenergierna söker de kroppar, vilka Behövs för deras SkapelseLängtan.
Dessa Tillstånd förändras hela tiden. Dessa tillstånd är Föränderliga liksom Tiden inte är Tid. Även Tiden är ett Levande Tillstånd, ett icke statiskt vara, tiden är en Tidsström. Därmed är Tiden Föränderlig och Upphör Aldrig.
I den statiska tiden formas begrepp. Begreppsbildningar är Förringande av den Levande Skapelsens Processer eller Skeenden. Begreppen hör inte hemma i den Levande Skapande Strömmens Liv.
Begreppen om att vara Högre Stående eller Lägre Stående Är Feltolkade Skeenden.
Livet Är att Älskande Vara i ÄR.
Livet Är att Vara i det Skapande Nuet.
Det innebär inte att ni skall leva utan ansvar, det innebär att ta ett större ansvar för tillblivelsens Liv och Verkan.
Det är av största vikt att Leva I den Skapande Strömmen.

Trådarna I Livets Väv Är Ljustrådar.
Då människan avviker från det strömmande vävande Samskapandet går tråden av för en stund.
Dessa Ljustrådar Är Vävda av Änglars Händer, i enlighet med Den Store Andens och den Sanna Moderns Strömmande Ljus och Kärlek.
Då Ljustråden går av sammanfogas den åter av Gudomens Skapande Kärleks Vilja.
Då Glädjens Tacksamhet fyller människans Hjärta blir sammanfogningspunkten/knuten en Gyllene Pärla.
Om människans egentanke av människan tillåts att ta över blir denna punkt ett svart hål. Detta svart hål är skapat av människans sorg eller tyngd.
Denna Sorg är det icke Lyssnande Sinnet.
Det icke Lyssnande Sinnet Öppnar Rädslans Portar.
Vilket får hela Skapelsen att Darra.
Vilket får Hela Skapelsen att Gråta.
Det Levande Skapandet i Väven Upphör, Förvirring Skapas I JordeDrömmen.

Det enda människan har Behov av är att Finna den Bejakande Glädjen.
Denna Bejakande Glädje Lever och Verkar I Alltets Famn. Lever och Verkar I hennes Bröder och Systrar. Hennes Bröder och Systrar Är Stenar, Växter, Djur samt de mänskliga Tillstånden.
Hon kan uppleva deras Glädje Genom att Möta StjärneLjusen.
Stjärnorna Förverkligar sig I Alla så kallade Jordekroppar.
Genom att inte svara till Hjärtas Röst, skapas Oerhörda Sår I Evighetens Famn.
Det går dock Aldrig att Välja Bort Hjärtats Väg. Det går att försöka Stänga den för en Tid. Tiden Är Föränderlig … Där Ljusenergierna söker de kroppar, vilka behövs för deras SkapelseLängtan.
Dessa Tillstånd förändras hela tiden. Dessa tillstånd är Föränderliga liksom Tiden inte är Tid. Även Tiden är ett Levande Tillstånd, ett icke statiskt vara, tiden är en Tidsström. Därmed är Tiden Föränderlig och Upphör Aldrig.
Hjärtats väg Är Själens Destination.
Själen Förverkligar Andens FödsloRätt Genom Jagets Svarande Kärleks Vilja.
Destinationen Är Där.
Destinationen Lever I Ljusets SkaparKraft.
Den Är inte kroppen, den är Templet.
Den Är Universums Oändliga Skönhet.
Den Är den Store Andens Ljus.
Den Är Den Sanna Moderns Kärlek.
Deras Ljus och Kärlek Är Förenad I människan.
Deras Ljus och Kärlek Är Förenad I Alla kroppars Tillstånd.

Krona - Stam - Rot
Krona - Stjälk - Rot
Krona - ”Sten” - Rot
Krona - Djurkropp - Rot
Krona - Människokropp - Rot
Överallt kan det Yttre Ögat Möta det Inre Ögat. Överallt Synes de Fysiska Landskapen. Dessa Är Själens Landskap – Dessa Är Andens Liv.

RegnBågsFärgens Väsen

Skimrande Böljande Grönt Siden Böljade I Vindens Famn.
Skimrande Röda LjusBollar Dansade I Luftens Famn.
Skimrande Blåa LjusBollar Dansade I Luftens Famn.
Skimrande Gula LjusBollar Dansade I Luftens Famn.
Kanske var det SolBollar, kanske var Det RödBollar, kanske var det BlåBollar, kanske var det SolFjärilar.
Vackra Var De att Beskåda, Vackra var de för Ögat att Möta, de Skimrade I Regnbågens Alla Färger.
Regnbågens Alla Färger Spred Glädje I Sommarängens Famn.
Ängens Famn Fylldes med Glädjen och kittlade Gräset till Böljande Havets Rörelse.
I Gräsets Famn Levde Maskrosor, Rödklöver, Blåklockor och Smörblommors SommarGlädje.
Den Goda Moder Jord Höljde dem med Kärlek.
Den Goda Fader Sol Smekte dem med Ljus.
SommarVinden Lockade dem till Dans.
Till Dansande SommarGlädje.
Det Gröna Gräset Badade I Kärlekens Varma Röda Färg.
I Gräsets Famn Dansade Röd, Blå och Gul.
Dansade, Dansade Runt i Ring.
Öppnade Ringen och Dansen blev en Svans.
I Långdans trippade Gul, Blå och Röd med Lätta Svävande Fötter.
JordeTyngden Fanns Icke mer. Blå, Röd och Gul ändrade Färg hela Dagen.
Än var de Lysande Eldar, än var de Natthimlens Blåa Mantel och än var de Violetta och Vita.
Det Blåa HimlaHavet var ovan dem och Det Blåa JordeHavet var under dem I Dagens Famn.
Om Morgonen var Himmelens Salar Fyllda med Nyvaknad Kärleks Ljus.
Om Aftonen Var Himmelens Salar Fyllda med Fördjupad Kärleks Ljus.
I den Tidiga Morgonen Glittrade DaggDroppar I Gräsets Famn och Fyllde Deras Ögon med Ljus.
Om Aftonen Dansade Älvor Runt om dem och Fyllde deras Ögon med Drömmarnas Ljus.
Den Goda Fader Sol Seglade I HimlaHavet och Smeket Varat med Gyllene Ljus.
Ljuset Fyllde Hjärtat och Hjärtat var en Inre Sol.
Om Våren och om Sommaren var Moder Jord Skrudad I Sin Skimrande Böljande Gröna SidenMantel.
Om Hösten och om Vintern Var Modern Skrudad i Sin Skimrande Böljande Vita SidenMantel.
Om Hösten Höll Moder Jord Alla BlomBarnens Händer.
Ängen Vandrade In I Hennes Famn.
BlomBarnen Vaggades till Ro och Drömmande Sömn.
De Drömde om Havets Smekande Liv.
De Vandrade In I Havets Famn – De Steg Ned I Havet.
Lade sig på Havets Botten och Vilade I den Mjuka Sandens Famn.
De Höljdes av Vattnets Liv.
De Kände Havet Rörelse och Havets Andning.
De Öppnade sina Ögon och Såg.
Såg SolStrålarna Genom Havets Yta.
SolStrålar – Dansande Ljuspelare Klöv Havets Blåa Yta.
Det Blåa Havet Skimrade I Grönt.
BlomBarnen Mindes Moder Jords Skimrande Böljande Gröna SidenMantel.
Nu Dansade De I VinterÄngens Famn där människoBarnen inte såg dem.
De Fylldes av Längtan att Dansa I SommarÄngens Famn där människoBarnen ser dem.

Det Gyllene HimlaHavet och Det Gyllene JordeHavet Omfamnade Varandra,
Blommor Växte Upp I Deras Famn,
En Äng med Röda Blåa Gula Blommor
Blommorna Strålade I Skönhet,
Blommorna Gav Ljus Till Världen,
Ljuset Strålade I Världen,
Och
Åter Till Blommornas Famn.

I Vinterns Tid stod Träden Nakna och Ohöljda.
Livet var I dem och ändock inte i dem.
Deras Fötter Värmdes I Moder Jords Goda och Höljande Famn.
Värmen steg upp I Trädens Stammar.
Värmen Fyllde Trädens VinterLiv med Kärlek.
Träden Längtade efter Sommarens Liv.
Efter att Känna Bladen Kittla och Smeka Huden.
Träden Längtade efter Bladens Sånger.
Bladens Sånger Levde I Träden.
Moder Jord kände Trädens Längtan och Vaggade Träden till Sömns.
Träden Hörde Sånger I sitt Inre.
Träden Drömde om Sommarens Liv.
Snö Började att Dansa I Luften.
Snö Dalade Mjukt och Svävande Ned och Slöt Träden I Sin Goda Famn.
Skrudade Träden med Tusende Stjärnors Ljus.
Skrudade Träden med Gnistrande SnöBlad.
VinterVinden Vaknade Mjuk och Stilla.
VinterVinden Smekte Trädens Kronor.
Träden kände Vindens Kittlande Beröring.
Träden vaknade Ur sin Drömsömn och Såg de Tindrande SnöBladens Ljus.
Träden Fylldes av Stillsam Glädje.
Bladen började nu Sjunga Trädens VinterSånger.
Klingande Klanger Fyllde Luftens Vara väckte Den Goda Solens Värme till Liv.
Den Goda Solen Smekte Vinterns Tid och Våren Vaknade till Liv.
Våren Vandrade in i Skogens Famn.
Våren Skrudade Trädens Kronor med Gyllene Pärlor.
De Gyllene Pärlorna Öppnades och Blev Skimrande Gröna Blad.
VårVinden Vaknade Mjuk och Stilla.
VårVinden Smekte Trädens Kronor.
Träden kände Vindens Kittlande Beröring.
Trädens Liv Strömmande åter i Varat.
Träden Fylldes med Porlande Glädje.
Bladen började nu Sjunga Trädens VårSånger.
Den Goda Solen Smekte Vårens Tid.
Blommorna, Fjärilarna och Fåglarna vaknade till Liv.
Sommaren Vandrade in i Skogens Famn.
Träden var Skrudade i Sina Vackraste Kläder
Träden Sjöng Sommarens Sånger.
Trädens Drömmar Levde I Varats Famn.
Lockade Blommor, Fjärilar och Fåglar Till Dans.
Drömmen och Livet Förenades med Gyllene Band.
Ett Bröllop i Skogens Liv var det.
BröllopsDansen varade i Dagarna Tre så Vandrade Hösten In I Skogens Famn.
Träden Skrudades I Flammande Röda Kläder.
Kärlekens Värme Strömmade I varats Famn och Åter Till Moder Jords Famn.
Vintern Vandrade In I Skogens Famn.
I Vinterns Tid stod Träden Nakna och Ohöljda.
Livet var I dem och ändock inte i dem.
Deras Fötter Värmdes I Moder Jords Goda och Höljande Famn.

Barnet och Regnbågens Färgväsen

Det kan vara svårt att göra sig en Verklig bild av vad det är att vara världen. Vi har gång på gång återkommit till att Barnet är världen.
För många år sedan fanns det ett TV – program som bar namnet: Linus på Linjen.
Linus på linjen var en pojke av en tråd. Det är mera riktigt att säga att Linus var den böljande rörelse tråden levde i. Allt det Linus mötte och även Linus Formades i eller genom denna Tråds Rörelse.
Det var en VågRät Tråd eller en Horisontell Linje.
HorisontLinjen – Det är en Vacker bild att leva med.: Vara i Livet och Se Horisontens Skimrande Skönhet I Nuet.
Denna Linus på Linjen är en Mycket God bild av att vara Världen:

Då vi vuxna kan följa denna rörelse är allt väl.
Det är då RegnBågen syns på Himlavalvet.
Regnbågens Färger Skimrar i Världens vara.
Alla Dess Färger Är I Våra Själar. RegnBågens Färger är Därigenom Våra Liv. Samtidigt är de Världen och samtidigt Är de Gudomen.
Det Är Ljus eller Liv som Strömmar och Pulserar i en Evig Harmonisk Flödande Rörelse.
Det Finns Där för dessa Färgers Inneboende Väsen och Liv är det enda vi egentligen känner igen.
RegnBågsLjuset Är vårt Födslominne.
Det Ljuset Minner Oss Om den Kärlek Vi Skapades och Föddes Ur.
Ser vi nu Träden framför Oss – Träden vilka har Levt med oss i hela detta arbete, vad sker då.
Roten är – Fötterna Är nedbäddade i Moder Jords Famn. De Är Höljda av och Med Moderns Kärlek. Kvinna – Moder. De är Omgivna av och Med Värme – Eld. Men inte Förtärande Eld utan Belivande Eld.
Genom Trädets Stam – I Trädets kropp Strömmar Energier – Livsströmmar Uppåt och Nedåt i Harmoniska Rörelser.
Kronan Öppnar sig – Strålar Bejakande Utåt, samtidigt Öppnar den sig För Det Andliga Ljuset. Fader Sol Smeker Trädet med Ljus – Strålarna Vägleder. Man – Fader. Den Moderliga och Den Faderliga Gesten Visas Oss. I dess mitt Strömmar RegnBågsLivet.
Detta lever I sagans sanna Värld – Skomakaren ger Skor att Vandra Ut I Världen. Föräldrarna ger Barnet Kläder – Höljen – Tillit. Konungar/Drottningar – Prinsar och Prinsessor. Trollen och Häxorna. Dessa Oändligt Vackra och Sanna SymbolBilder. De är inte Symboler De är Andliga reala verkligheter. De Är Sannhet och Inte Sanning. Om de inte ”Föskönas”, vilket så ofta sker. För att vuxna förringar Barnets Sanna Väsen. Barnet Känner igen sig i sagans I Sannhet berättade ord. Omskrivningar behövs Inte – sagans Visdom ÄR.
Detta är även SymbolBilden av Universums Totala Liv. Droppen I Havet – Delarna Blir Helheten. Grenen på trädet – delarna Blir Trädet och så vidare i all oändlighet. Vi är delarna/Bilden av helheten. MikroKosmos och MakroKosmos verkan i Varandra. Energiernas Levande LjusRörelse – Kärlekens OÄndliga Kraft och Verkan.
Ser vi då Trädets gestalt visar sig verkligt och realt att RegnBågen Är Där.
Med ens ser jag varför det i Österlandet/Kina finns Fem Element: Jorden är Jorden och den Fysiska kroppen – Elden ger Värme – Vattnet ger Rörelse/Belivar –Luften ger Andning - Metallen ger Färg.
Metallerna finns Där och Lever i Planeternas verkan – Sfärernas Dans Finns Där och lever hos det Lilla Barnet i kvintskalan. Därav de Pentatoniska Instrumenten - DE Är Barnets Värld.
Ser vi så på Läkande Processer –Mycket Förenklat: Då vänds Trädet Upp och Ned – Huvudet blir Kronan. Vi botar Huvudets Smärta med Rotens verkan och så vidare.
Lämnar det – Schematiskt och Mycket Förenklat blir Bilden

En God Bild att Leva Med Är:

Slut Ögonen.
Känn Havets Doft.
Låt Havets Sång Fylla Dig.
Andas Med Sången.
Lugnt och Stilla.
Känn Fader Sol Smeka Dig Med Ljus.
Känn Ljuset Fylla Dig OvanIfrån.
Känn Värmen Fylla Dig.
Känn Moder Jord Hölja Dig Med Kärlek.
Känn Kärleken Fylla Dig NedanIfrån
Känn Ljuset och Kärleken Strömma I Dig.
Känn Fader Sols och Moder Jords Liv.
De Är Havets Belivande Rörelse.
Du Nedstiger I Havet.
Lägg Dig På Havets Botten.
Vila I den Mjuka Sanden.
Vattnet Höljer Dig.
Bubblor – LjusBubblor Stiger Upp Mot Ytan.
Violett- Indigo – Blått –Grönt – Gult – Orange – Rött - Violett
Öppna Ögonen.
SolStrålarna Klyver Havets Yta.
Ljuspelare Fyller Havet.
Havet Skimrar I Gyllene Grönt.
Dansande LjusVarelser Lyfter Upp Dig.
Havets Sång Är I Dig.