lördag 30 juni 2007


Det Bästa Sättet att Svara Till Kärlek ,
Är att Älska sig Själv.

Genom Den Kärlek som Skaparen Smeker sin Skapelse med, Framstår Skapelsens Skönhet.
Varje minsta Detalj.
Fadern och Modern Älskar sitt Barn. Barnet Ser och Känner Deras Kärlek Strömma Emot sig och Växer I Skönhet.

Blommorna – Växterna, Växer och Frodas genom Den Omvårdnad och Kärlek De Får.
De Slår Ut I sin Fulla Skönhets Prakt.
Ja, det Bästa sättet att Svara till Kärlek, ÄR att Älska sig själv.
Icke utur Självhävdelse - Utan Utur Den Kärlek som Strömmar.
Därigenom Föds Givandets Gest.

Den som Älskar Ser Det Rena.
Ser Det Inre som Är Vackert hos varje Levande Väsen.
Det Inre släpps Fram ur sin Fängelsehåla och Begjuter Det Yttre Varat med Sannhet.
På sätt och vis blir det en Rening. En Befrielse utur Många aspekter.
För det första har man vågat släppa alla hinder. De Hinder det Förgångna har skapat.
Skapat eller Format Genom Tankens invanda lärdomar om det som skall ske... MEN som Inte kan ske. Eftersom Detta Sanna Möte Är Något Helt Nytt.
Man Känner Sannheten och Vågar ta steget ut i det okända. Ut i Det Okända som Inte är okänt eftersom det finns en Högre Mening bakom Det Mötet.
Det Okända Är att ha Tillit Till den Regnbågsskimrande Famnen.

Det Okända är Barnets Fullständiga Tillit till sin Moder och Fader.
Kärleken Är det Oförbehållsamma. Det Är I Bejakandet av Varandra.
Den Är Ren och Sann och Den Skapar Skönhet. Den Omvandlar De Älskande Till Vackra Varelser. Ty Deras Inre Väsen Föds På Nytt.

Att då Inte Älska sig Själv Vore att Förringa Den Älskandes
Kärlek.

Jag Är


Barn I Livet
Barn Av Livet
Barn Med Livet
Barnet Lyfte Alltid Blicken Emot Himlavalvet.
Kände Sitt Hem I De Svävande Molnens Famn.
Mindes Den Goda RegnBågsSkimrande Famnen.
Barnet Ville Bli MÄNNISKA.

Mitt Liv har Varit och Är en Skolningsväg Till att Bli MÄNNISKA.
Idag Vet jag att Hemmet Är Hela Skapelsens Famn.
Ett Hem - En Famn Fylld Med Regnbågens Ljus,
Samt Skapad av Detta Ljus.
Vi Väljer Om Ljusets Liv Skall Synliggöras eller Osynliggöras.
Skapelsen - Alltet - Universum...
Skönhet att Älska - Vårda & Vörda.
I min Värld, ÄR Denna Famn Allas Vårt Hem.
Stenarnas, Växternas, Djurens & Människans Hem.
Jordens, Eldens, Vattnets & Luftens Hem.
Det s.k Synligas & Det s.k Icke Synligas Hem.
Det som Är Innanför & Det som Är Utanförs Hem.
Vårt Hem har Ingen Början och Inget Slut.
Har Inga Gränser och Inga Barriärer- Annat Än tankens Begränsning.
ÄR Glädje & Kärlek I Ljus - Av Ljus.
Allt och Alla Är delar I Helheten.
Allt och Alla ÄR Helheten.
Vi Är Alla Skapande Delar I Helheten & Av Helheten.
Det Är Den Eviga Andningen. Det Är Alltets Puls och Hjärta.
ALLT som jag VERKLIGEN Kan, har jag lärt mig I Livet & MED Livet.
Jag Är Konstnär Med Ord och Bild.
Jag Är Konstnär I Livet.
Konst - När - Nära Livet - Näring Till & I Helhetens Liv.
DET Är Det Största Konsthantverket:
Att vara Skapande Näring I Helheten.
Att Tillföra Näring I Helhetens Liv.

I Min Puppa Vilar jag Stilla


I min Puppa vilar jag stilla,

Jorden vaggar mig Ljuset söker mig,

Ljuset finner mig.

Omsluten> Skyddad> Famnad,

Ser jag Världen skimra i Rött

I min snäcka vilar jag stilla,


Havets våg vaggar mig.

En Solstråle söker mig,

En Solstråle finner mig.

Omsluten> Skyddad> Famnad ,

Ser jag Världen skimra i Grönt.

Puppan öppnar sig,


Fjärilen ler emot Ljuset,

Dansar för Varats Själ.

Havets Våg för snäckan till Stranden,

Snäckan öppnar sig,

Pärlan skimrar för Varats Öga.

Vilande i min Puppa,

Omsluten av Ljus,

Låter jag mitt hjärtas Värme,

Stråla Till Varat,

Låter jag min Värnande tanke,

Föras Till Varat.

KLARSEENDE
KLART SEENDE

De Flesta Barn,

Föds Klart Seende.

SÅ-

Har det Alltid Varit.

Denna Gåva "tas ifrån" Dem -

Av Vuxna.

Vuxna Med Skymd Blick-

Dessa Vuxna Var en gång Barn,

Barn Med Klart Seende.



Klart Seende ÄR:

Av Ljus Är Du Kommen -

Av Ljus Skall Du Åter Varda.

SE -

KLART!

Mörkret Har Icke Makt Över Ljuset!

Underbar Är Skapelsens Famn


UNDERBAR UNDERBAR.

Är Skapelsens Famn.

ETT UNDER!

Bar men Inte Bar.

Underbar och Fylld.

NU Bar men Under Ytan Fylld.

UNDERBAR,UNDERBAR,

Är Människan,

Då Hon Avklädit sig.

Då Hon Vandrar Naken I Världen.

DÅ ÄR MÄNNISKAN ETT UNDER!

Ett Under,Befriad från ALLT det Hon Bar.

UNDERBARA,UNDERBARA,

Är Alla Ord,Om man Ser Dem Under Ytan.

Under Ytan Där Livet I dem Bor.