tisdag 5 februari 2008

Barnet & Barnet Inom Oss. Färgen Runt Oss & I Oss. Förnimmande Själar


MolnRiddarna far Över Himlavalvet. Deras Mantlar Flaxar. Molnen blir Mörkare och Mörkare.
Underbart Vackra att Skåda. Varat Blir Stilla - Så Stilla. Allt Väntar - Väntar.
En Fågel Far Över Himlavalvet som en Silverne Pil.
Så Höres Trumman. Den Stora HimlaTrumman Mullrar Dovt och Melodiskt.
Krigarna Samlas I Ring och Smeker sina Trummor. Himlens Salar genljuder av Krigarnas Trummor.
Pilar far Över Himlavalvet. Silverne Pilar - Blixtrar. Blixtrar Likt Silverne EldsFlammor.
Regn - Belivande Regn. LjusGlittrande Kaskader.
Så Upphör Pilarna att Vina Genom Luften. Så Upphör Trummorna att låta. Ännu ett Stilla Regn.
Den Goda Solen Träder Fram och Regnbågen Uppenbarar sig.
Se - Se Människa. Se - Ditt Ursprung.
Regnet Upphör och Luften Andas - Andas Ren och Befriande. Renhet Renhet Klarhet.
Fåglarna Sjunger - Världen Är Nyutslagen.

Världen Tystnar. Gräset Tystnar. Träden Tystnar. Blommorna Tystnar.
Vattnet ÄR Tyst. Jorden ÄR Tyst. Vinden ÄR Tyst.
De Stora Djuren, De Små Djuren, Fåglarna, Insekterna.
Alla ÄR De Tysta. Elementen Tystnar. Helheten Vet Kännande.
Det som ÄR I Faderns Famn Känner Moderns Vibrerande Liv.
Det som ÄR I Moderns Famn Känner Faderns Vibrerande Liv.
Alltet - Skapelsen Befinner Sig I Stillhet. En Stillhet Fylld Av Vibrerande Liv.
Mörka Moln. Sammetslena Mjuka Mantlar. Mjuka Svepande Höljande Mantlar Täcker - Famnar Himlavalvet. Mörkt StålGrå. Mörkt StålBlå. Mörkt StålViolett.
Mantlar av Kraft Fyllda Vingar.
Väntan - Väntan – Bävan - Icke Bävan. Stegrad Andning.
En Fågel. Likt en Silverne Pil. En Silverne Pil Synes Högt Högt Högt Upp.
En Silverne Pil Klyver Luften.
Dess Sång Är Själens Längtande LivsPuls.
SÅ- Åskan Träder In I De Himmelska TronSalarna. Händer Höres Varsamt Smeka. Smeka Den Stora HimmelsTrumman. Blixtar Far Genom Luften. Händerna Rör Sig Rör Sig Rör Sig. Trumman Talar, Trumman Sjunger. Hjärtat Öppnar sig. Pulsen ÄR Åskans Andning. Vinden Andas Andas Andas. ÄR NU Havets Våg. Livet ÄR Havets Våg. Andning Andning Andning
Mantlarna Öppnar Sig. Kaskader av Regn. Regn Regn Regn, KaskadLjus - Ljus Ljus Ljus.
Händerna Rör Sig Rör Sig Rör Sig. Trumman Dånar Dånar Dånar. Blixtarna Dansar Dansar Dansar.
Skapande Levande Skådespel. ÄR Fantastiskt. SÅ- Den Goda Solen Hälsar Alltet. Regnet Strömmar Strömmar Strömmar. Trumman Sjunger NU Långt Bort. RegnBågsKrigarna Träder In I Salen. Skrudade Är De Med Fjädrar. Fjädrar I Gult - Zinnober och Rött. Skrudade Är De Med Pärlor I Skimrande Grönt. De Bär Mantlar Vävda I Indigo - Blått och Violett.
I Händerna Håller De Stavar. De Lyfter Stavarna och Andas Andas Andas.
RegnBågsBron Skapas. Dess Välvda Båge Höljer Alltet Ovan JordFamnen. RegnBågsBron Visar Vägen. RegnBågsKrigarna Sänker Sina Stavar. De Andas Andas Andas.
RegnBågsBron Skapas. Dess Välvda Båge Höljer Alltet I JordFamnen. RegnBågsBron Visar Vägen.


Återigen Fylls jag av att Ingenting har en egentlig Början och ett Slut. Det Är ett skeende. Vad är vad - Vad Finns och Vad Finns Inte.
Magi - Magiska Ögonblick. Magiska Ögonblick - Fantasiskapande bilder och Upplevelser.
Jag och Bilen på Vägen. Mörker Mörker .
Regn Fallande Regn. En Omslutande Trygg Famn att Vila I.
Lyfter Blicken och Åter Bugar jag mig Vördsamt För Träden. Träden ÄR ett Eget Folk.
Känner mig så Välkomnad av dem.
De Står Där Majestätiska och Höga. Deras Kronor Böjer sig Likt ett Valv Över Vägen.
Det Känns som om de Talar. Som om De Undervisar.
För mig Är De - Träden - Drottningar och Konungar.
Nattligt Mörker - Fallande Glittrande Tindrande Regn.
En Trygg Omslutande Famn Bjuder mig In I Nattliga Salar. Nattliga Pelarsalar.
Att Leva I Kärlek. Att Leva Med Kärlek. Att Leva Genom Kärlek. Är att Omslutas av Pärlan. Är att Bli Till Skimrande Pärlemor. Att Bli Till Skimrande Regnbågsljus. Är att Omslutas av Pärlan. Är att Leva I Havets Famn. Är att Ta Emot Havets Undervisning. Är att Leva I Havets Ljusbringande Strömmar.
Föras Uppåt. Stiga Upp Till Ytan.
Kastas Upp. Dra ett Djupt Andetag - Kaskader av Glittrande Tindrande Ljus.
LIV.
INSE att Sannheten ÄR Ljuset.
Att Sanningen ÄR Det som Skapar Kärleken. Om Sannheten Icke Finns Förorenas Havet.
Smolk I Bägaren. Bägaren Är GralsSkålen.
Nattliga Salar, Ser Slottet, Den Skimrande Pärlemorn, Tornen, Kupolerna, Skönheten - DET ÄR VACKERT!
Smolk i Bägaren Är Då Gnistan Släcks i Ögats Kristaller. Är då Glädjen Är borta.
Glädjen kan dock aldrig vara borta i evighet.
Då Glädjen Återkommer blir det Fantastiskt. Livet Föds På Nytt. Varat Fylls med längtan att Beröra - att Känna. Fingrarna snuddar vid det okända och lyfter likt Fågelns Flyende Vingar.
Glädje - Glädjens Ljus Fyller Varats Väsen .
Fågelns Svingar sig Högt Upp Mot Himlavalvet och Återvänder Ned.
Men visst kan det kännas som om Glädjen är borta i evighet. Mestadels då vi kommit bort från Den Sanna Vägen. Då blir Livet som att bära på ett ok.

Träden …
Rötterna Är Förankrade I Moder Jords Famn. Våra Fötter och Våra Liv skall Vara Förankrade I Moder Jords Famn. I Livet – Vi skall inte Stampa – Flyga – Fladdra – Snudda eller vara Flyende eller skapa Floder med vår tyngd. Vi skall genomströmmas av Hennes Godhet och Kärlek.
Fyllas av Hennes Goda Värme. Denna Goda Värmen Genomströmmar Oss, våra fötter är Dörrar. Värmen skall leva I Vår Gärning inte i Huvudets Sfär.
Huvudet skall vara ”kallt” annars kanske det förångas då Skaparens Ljus Strömmar ned I Oss. Vår Krona Skall Stråla Bejakande I Varat.
Därigenom Är vi Goda Ledsagare för de Växande Barnen. Därigenom Är vi i Kontakt med Vårt Eget Inre Barn. Det Är Vårt Sanna Väsen.
Genom att Vi är I Kontakt Med Vårt Eget Inre Barn – Tar vi emot Vägledningen av Godhetens Vilja.
Det Är att vara Barn och Vuxen.
Det är en Mycket God Bild att ha med sig i Mötet med Barnens Föräldrar: Hur Ville jag bli Bemött då jag var Kvinna och Moder. Hur vill jag att Barnet I mig Blir Bemött.
Den Allvarsamma Leken eller leken.
Det är en Förunderlig Känsla, eller hellre Förnimmelse att Bli ett Träd och verkligen Förnimma den Goda Jorden Runt Fötterna. Känna Värmen stiga Upp och Stiga I Själen.
Stiga eller Strömma Igenom kroppen.
Fylla Hjärtat och Strömma Upp I Kronan. Kronan Öppnar sig och Våra Händer Strålar ut I varat. Det är Bilden av det, Det Lilla Barnet Gör: Tusen och Åter Tusen Fingrar Strålar ut I Världen.
Strålar Emot HimlaHavets Famn. Ty Barnet Minns Skaparens Godhet – Barnet Minns att Vi Alla är SolStrålar - Skapade I Ljus och Av Ljus.
Skapelsens Famn/ Universum Glädjer sig och Ljuset Strömmar ned Igenom Oss.
Däri Vilar den Stora Hemligheten I Våra Goda Tankar. Det vi Tänker BLIR.
Genom Våta Tankar Skapar Vi Läkedom eller Sår I Skapelsens Famn. Våra Goda Tankar Får Blommorna, Växterna, Livet att Blomstra I Skönhet.
Den som har sett en VattenTrappa vet Vad detta är – den Evigt Belivande Rörelsen. Men den Strömmar inte i en Riktning den Strömmar Uppåt och nedåt – det är de Eteriska Strömmarnas Sannhet och Liv.

Ljuset Strömmar Ned Igenom Oss - Fyller Hjärtat och NU sker Något.
Våra Handlingar, Våra Gärningar verkar I Kärlek. Orden och Tankarna ÄR Våra Händers Gärning – Strömmande, Andandes In och Ut Fyllda Med Universums och det Egna Livets Sannhet.
Kärleken och Ljuset Vår Kärlek Ger Strömmar Åter In I Hjärtat och Ned Igenom Oss Till Moder Jords Famn.
Moder Jord Känner/Förnimmer Kärlekens Gärning – Kärleken/Värmen Strömmar Upp genom Våra Fötter –
KretsLoppet är ”Slutet” – Cirkeln Är Hel och Livet Är En RegnBåge I Moder Jords Famn och I Skaparens Famn.
I dess Mitt Lever Vi Alla och är Barn I Livet.


På den Fridsamma Ängen. Betade Ett Rådjur i Ostörd Stillhet.
Stillheten Höljde Dess Vara.
Katten kom Smygandes Genom Gräset. Gräset Smekte Dess Vara.
Människan levde I Ostörd Stillhet. Själen Fylldes av Skimrande Längtan. Själen Fylldes av Längtan. Längtan efter Sannhetens Liv.
Rummet Fylldes av LotusBlommans Doft. Stigande Böljande Slöjor.
Då Tändes Levande Ljus. Med Skimrande Lågor. Skimrande, Varma, Levande.
Blicken Stannade Vid Lågan.
Lågan Är en Varmt Blå Famn. Det Blåa Höljer Människan. Med Stillhet och Ro. Väver en Mantel av SilkesBlå Ro. En Mantel av SilkesBlå Ro Läggs Över Människans Längtande Själ..
Det Rena Skimrande Ljuset. Det Rena Skimrande Gula Ljuset Strålar. Det Strålande Gula, Det Strålande Vita, Strålar med Sitt Ljus. Sprider Stillhetens Värme.
Till Människans Längtande Själ.
En Skimrande Oval Skimrade I det Gulas Mitt Skimrade i PersikoBlommans Färg En Skimrande Oval Omgiven av Svagt Skimrande Smaragdgrön Färg.
Skapad av Mötet mellan det Blåa och det Gula I det Rena Vitas Famn
Du Goda Gröna Fyll Människans Själ Med Harmonins Frid.
Skimrande , Varma , Levande Låga Smek Ensamheten Med Ditt Ljus.
Människan Slöt Ögonen och Drömmen Bar Henne.

I den Stilla Aftonen Vandrade Den Goda Moder Måne Över Himlavalvet.
Runtomkring Henne Tindrade och Glimmade Tusen och åter Tusen Små Stjärneljus.
Drömsk Vishet Vilade över Skog och Mark. Skog och Mark som Skimrade i Silver.
Månljuset Kallade. MånLjuset Lockade. Vinden Susade Stilla. Förde Stjärnornas Ord Till Världen. Viskandes, Susandes Hördes De i den Stilla Aftonen.
Människan Såg Den Goda Moder Måne. Människan Hörde Orden. Människan Lyssnade Till Stjärnornas Ord.
Grön, Grön Är Dräkten som höljer Människans Kropp. Smaragdgrön, Den Goda Venus Färg.
Venus Famnar Alltet Om Morgonen. Venus Famnar Alltet Om Aftonen.
Kärlekens Beskyddarinna. Kärlekens Beskyddarinna som Bygger en Bro mellan den Jordiska Kärleken och Den Gudomliga Kärleken.
Människan Svarade. Människan Fylldes av en Längtan. Av en Längtan att Vandra I MånLjusets Sken. Vandra, vandra Långt Bort Över Ängen. Känna Gräset Smeka Fötterna.
Ingen Vet Vart Stegen Leder Ingen Vet Vart Vägen Leder Själens Längtan Är ett Grönskande Rike En Doftande Äng
Själen Längtar Ut I Frihet Själen Längtar Efter Luft
Människan Längtar Längtar att Smekas Med Moder Månes Klarhets Ljus
Längtar Längtar Längtar Att Känna Luften Smeka Kroppen. Andas Aftonens Stillhet.
Dansa Dansa I Månens Sken. Lyftas av Vinden. Bäras av Vinden.
Över Skog och Mark. Över Skog och Hav. Över Skog och Berg.
Till Ett Rike Långt Bortom Tid och Rum. Till ett Rike av Drömmande Välvda Salar. Till ett Rike Med Orörda Levande Marker.
Där Träden ÄR Pelare Fyllda av Liv. Där Gräset och Jorden ÄR Doftande av Liv. Där Vattnet ÄR Doftande av Renhet och Liv. Där Stjärnorna Speglar sig i Vattnet I Klarhetens Ljus.
Där Solen och Månen Ger av Sitt Ljus.
I Den Stilla Aftonen Vandrade Människan In I Den Välvda Salen.
Där Träden ÄR Pelare Fyllda av Liv. Där Gräset och Jorden Doftar av Liv. Där Vattnet Doftar av Renhet och Liv.
I Den Stilla Aftonen Badar Människan. Badar Människan I Den Goda Venus Skimrande Ljus.
Människan Fylls av Värme. Människan Fylls av Ljus. Människan Fylls av Visshet.
I Drömmen SER Hon en Skimrande Bro. I Livet SER Hon en Skimrande Bro.
En Skimrande Bro.
Emellan Den Goda Fader Solen och Den Goda Moder Måne.
Den Välvda Salen Fylldes av ett PersikoFärgat Skimmer. Fyllt utav Värmande, Värnande Ljus. Fyllt utav Kärlek och Godhet. Vid det Rena Vattnet I det Doftande Gräset. I den Doftande Jorden. Under Den Skimrande Bron. Väntar Det Osynliga Mötet.
Viljan Såg Människan. Människan Såg Viljan. Viljan Visade Vägen. Människan Öppnades För Vägen. Människan Känner Trygghet. Människan Känner Tillit. Människan Fylldes av Värmen Människan Fylldes av Ljuset. Människan Kände att Hon Var Hemma.
Venus Skimrade och Log Gladde sig Över Det Möte som en Dag Kommer att Ske.

Välsignade Människan Steg

Inga kommentarer: