hjärtön

se fågeln
vingarna är det markanta
rörelsen, ögonen, näbben är skärpta,
nästintill vassa
huvudet är litet i förhållande till vingarna
inte för intet användes vingpennor till skriftställan
bilden inom detta är att huvudet är litet
i högstadieskolningen möts eleven av lärda, barnet har mer eller mindre omedvetet – oberoende av vilken skolform de befinner sig i.
åter förglömmer ni barnets visdomsfyllda väsen, det talas om barnets ängel, änglavakt, beskyddare och så vidare
barnet har nedstigit och är i jordvärlden, det är egalt inom vilken skolform barnet befinner sig, barnets ängel är barnet och beskyddar eller skyddar barnet – ja, mot medvetandeväckning av mänskligt slag.
glöm icke att barnets medvetande är av vaket slag ty det är medvetet om allt i andeljus.
nåväl skålen har fyllts på med den ena karamellen efter den andra, alla färger, smaker, nyanser, barnet är ungdom i högstadiet, möter så kallade lärda vilka förhoppningsvis lyfter upp karamellerna och fyller dem med tanke.
barnets huvud har stort omfång, var stort nu krymper det, den lärdes huvud är vetenskaplig tanke
de sant lärde har åter det stora huvudet
den lösta tanken.
barnet/ungdomen har behov av detta hur skall det annorstädes fyllas av längtan till frigörelse,
till val.

vid en viss punkt strålar viljan klar
tanken frigörs
sjunker in
blir strålande ljus i pannan
vilket sätter an klangen
röstklangen
denna vilja skapar ord
genom vingarnas rörelse
dessa utgår från hjärtat
hjärtön
den inre friheten lever i fri beslutsprocess
frigjord från ägande
frigjort andeljus är detta
änglasteg

allt detta lever i lotusen i opalrikena
lotusen är den öppnade utslagna opalen
stenens tankeform har genom ljus och värme besannats
stenens profetia har besannats
andas eterandning i eldring
vilket är andeljusets förande verkan
rening, helande av
rening till helande
helande av slaggen