tanke till hjärta

Tanken är tolkande
Människan är tolkande intill den stund hennes tankesinne är hennes styrroder.

det måste vara så intill dess hon inser intill dess tanken inser skålens egentliga bräcklighet,
en gång
flera gånger såg hon
den nu varande människan
jordens skönhet
låt oss för enkelhetens skull säga
såg hon från ovan denna så oändliga skönhet

varje detalj
varje enaste detalj
varje andning

människan, den blivande människan såg jordens kropp
moderns kropp
fylldes av längtan in
fylldes av födslolängtan

så många gånger har jag nedtecknat dessa ord:
barnet är världen är varat
om barnet ej tillåts vara varat
vara varat med allt det
allt vad det innebär
av glädje av lycka arg ledsen
helt enkelt vågdalar vågtoppar eller bara vågor
om barnet ej tillåts utforska naturligtvis i kärleksfull närhet, alla vågor
sin kropp
sina sinnen

hur skall barnet då nöta livets vågor

jag skriver ej: låt barnen leva ut allt
jag skriver och säger:
var närvarande
var närvarande med barnet
var barnets närvaro i nuet
var barnets förlängda hand

barnet lär sig i den i den nu snart vandrade
ännu vandrande epoken vissa rester kvarstår att förändra har behov av varsamhet
barnet lär sig i den i den nu snart vandrade epoken:
du får inte

så är barnet plötsligt en tonåring vilken säger:
jag får

så är tonåringen plötsligt vuxen, en vuxen vilken säger:
jag får
är fri från alla får inte och sitter ännu mer fast i får inte

Genom ett icke utforskande lärs barnet via tanken livet.
barnet matas i huvudet samt drabbas av inre stress ty det barnet så tydligt ser är det barnet såg där från ovan. Det stämmer inte.
Det råder faktiskt förvirring – totalförvirring.

genom ett icke utforskande av skönheten barnet den blivande människan såg lärs barnet via tanken livet. barnet matas i huvudet, drabbas av inre stress och blir tanke, blir mer eller mindre huvudet.
och

Och naturligtvis måste den människan tolka.

Tanken är tolkande
Människan är tolkande intill den stund hennes tankesinne är hennes styrroder.

det måste vara så intill dess hon inser intill dess tanken inser skålens egentliga bräcklighet,
då släpper hon tanken, söker ej hålla fast den. kanske säger människan: lägg dig här och vila i min hand.
människan släpper tanken söker ej hålla fast eller hindra, hon släpper tanken den susar genom henne, tanken rör vid men fastnar ej.
i den stillheten stiger individen fram

Stiger individen fram helt utan tolkande.
Individen är friseende förstående vara ur hjärtat.