främlingar

jag ser alla dessa vuxna främlingar

främlingar inför varandra

och jag ser barnen innan barnen blev främlingar för varandra

innan barnen blev formade in i det uppväxande

det vuxnas släkte

jag ser träd gräs moln

hjärtat säger

det indelade var ej urmeningen

i en stund möjligen

för att snudda vid delen i helheten

barnen vet trygghetens skärpa

tryggare kan ingen vara än guds lilla barnaskara

så höres sången

med avseende på att ingen är allting är detta himlars vida

oändlighetens vishet