Det Var det Där Med Magiska Ögonblick...

Det var en gång en Stund.
En Stund som inte visste vad som skulle ske.
Stunden väntade och väntade.
Väntade på att Någon skulle Finna den.
Stunden suckade.
Finns det då Ingen som vill Ha mig.
Finns det då ingen som vill Leva i mig.

Belivande Regn föll ute i Världen.
Stunden tyckte att Regnet såg Skönt ut.
Regnet Föll Ned Från Himlavalvet.
Mjukt och Smekande.
Regnet Mötte Marken.
Regnet Togs Emot av Den Goda Jorden.

Här och var bildades det Rännilar av lekande Vatten.
Porlande Lekande Vatten.
Stunden suckade.
Skall jag bara få sitta här och se.
Då Föll en Vattendroppe ned på Stunden.

Stunden omvandlades till en Strålande Vacker Stund.